Vårdcentralen

 

I Tisdags var jag på vårdcentralen och hade med mig min lilla kille också, vilket var bra då jag hade fullt upp med honom istället för att sitta där och irritera mig över att det tog 35min att få komma in och bli undersökt. Hade fått tid 13.45 och kom in 14.20, förstår att man har mycket att göra men vissa människor har jobb de måste komma tillbaka till inom en viss tid och även andra saker.
Väl inne i rummet kollar hon på knölen kanske 20sek max och säger: Det där ser inte farligt ut, hör av dig om den blir större. 150kr för 20sek och 35min väntan var så inte värt det!

Jag har blivit hemskickad med ”uttöjda” ledband i ca 3månaders tid innan jag äntligen fick en magnetröntgen där det visade sig att menisken var skadad och korsbandet var av.  Jag har nästan blivit hemskickad när jag var gravid med 40graders feber då min ena gång från njuren var tilltäppt (njursten).  Finns säkert flera incidenter men dessa är de jag minns klarast. Att jag inte har så mycket tillit till varken vårdcentraler eller sjukhus är väl inte något ja ska sticka under stolen. Känns som ett lotteri när man är där och man ska sitta och hoppas på att man får en ”seriös” person.

Är det någon mer än jag som tycker att man inte blir tagen seriöst på vårdcentraler/sjukhus?

Efter besöket tog jag, Miralem och vår hund Shelly en långpromenad. Välbehövligt!

Vill inte gå hem

I måndags var hela familjen på Lek och buslandet här i Örebro och hade det trevligt. Det är jättebra för Miralem att ta ut sin energi då han har överskottsenergi som heter duga. En sak jag aldrig mer kommer ha på mig när jag är här, Jeans! oavsett om de är stretchiga så känns det som att man inte kan röra sig och de hasar sig ner så man går där och drar mest i sina byxor, haha! När vi skulle gå hem kastade sig Miralem på marken och började gråta, Jag och Nisvet kollade på varandra: Börjar det redan nu med sån här trots, han är ju bara 10månader?

Jag ska inte sticka under stolen med att jag är helt slut efter en dag tillsammans med min lilla kille och varje morgon känns det som jag har 10kilo grus i ögonen. Kunde lätt sova 24h till men jag tror att det är för man sover men är på sin ”vakt” även i sömnen ifall Miralem rör sig eller skulle börja gråta. Självklart skulle jag inte byta det här mot någonting då jag älskar min familj mest över allt. Energi stjälande liten kille som samtidigt öser på med energi och lyckostunder.

Jag har varit lite off och känt mig orolig som jag skrev i ett tidigare inlägg. Har en knöl på mitt lår som varit där i över 1år men äntligen tog jag mig i kragen och bokade tid hos vårdcentralen, fick tid nu på tisdag och kommer skriva om det i mitt nästa inlägg.

 

Red Riding Hood

Hejsan och trevlig söndag på er allesammans!

Idag har det varit en mysig och chill söndag även fast vi hade tvättid kl 8 på morgonen. Vi hann att gå en långtur och tog en tur till IKEA för att köpa en kudde till Miralem. Miralem sov hela rundan idag så det blev en bild när han sussar sött <3.

Jag älskar min röda jacka som jag köpte för tre år sedan på Vero Moda.
Luvan och färgen är det jag är mest förtjust i, sambon säger att jag ser ut som rödluvan men jag känner mig mer som huvudkaraktären i Assassin’s creed. Haha för er som inte vet vad jag pratar om så är det ett TV-spel.

 

Sniper In The Woods

Hej allesammans! 

Är det någon som missar att jag trivs bäst ute i naturen?
Här laddas mina batterier bäst och idag vart det en tur till en skog i Nora.
Att hela familjen var med är det bästa med helger! Jag bestämde mig för att vi skulle ta en liten stig och Nisvet (Partner) ifrågasatte mitt val flera gånger men jag envisades med att det skulle gå, fick tillslut inse att stigen är nästintill omöjlig med en vagn haha! Nisvet kallade mig då för: En person som är för positiv och envis, och jag kan hålla med för när jag väl bestämt mig är det ofta det som gäller.

Nisvet som inte är ”van” skogsmänniska ryckte till när han hörde fler skott avlossas på långt håll och frågade mig med lite rädsla i rösten när han hörde ett svagt brummande ljud.
N: Vad var det för något?
J: Det var säkert en cross eller snöskoter, vadårå?
N: Näe, men jag är ju inte så van i sån här miljö. Vill inte att vi ska hamna på privat mark och ha någon som siktar på oss med sniper
J: hahaha!, tror du vi har hamnat i Texas, vi är i Nora.

Haha, Gud vad jag skrattade! 

On The Road Again

Idag vaknade jag på ”rätt” sida och känner mig mer positiv och energisk. Miralem valde att ge oss sovmorgon och vi vaknade vid 9.30, Lovely, jag behövde det verkligen! Vi åt en stadig frukost och lekte lite inomhus sedan klädde vi på oss för att ta en långtur. Snön har kommit hit till Örebro och det är verkligen en helt annan känsla att gå ut och gå när naturen är täckt i ett vitt täcke av både snö och frost. Miralem sov hela turen så det blev inga foton på honom idag men bombar med naturbilder istället!

Shelly fick ha på sig sitt fina täcke som är från Hansbo, drömmen är att en dag matcha henne med en häst. Haha! Gud vad jag saknar hästar, vissa dagar mer än andra och detta är just en sådan dag.

Har börjat försöka att äta mer proteinrik mat och dra ner på kolhydrater, dags att ta tag i formen igen med andra ord! Tänkte kanske posta några övningar jag kommer att göra dagligen här på bloggen inom en snar framtid. Håll utkik här om ni är nyfikna!

Days like this

Idag var vi ute en kort sväng till Ånnaboda, Miralem vägrade att ha på sig vantar så vi tog en väldigt kort tur då jag blir orolig för att han ska bli kall. Shelly älskar snö och gjorde piruetter och busade runt oss när jag släppte henne lös, Miralem började garva som vanligt och jag kan inte annat än förundras över relationen våra hundar har skapat med sonen. De låter honom vara som ett plåster på dem, han klättrar, drar i dem, gosar. Självklart säger vi till när han blir för hårdhänt och vi lämnar han inte ensam med dem men de är faktiskt helt underbara mot honom! Hundarna var faktiskt det första han skrattade åt!

Jag själv är som i en dvala, jag lever liksom inte i ”the moment” utan tänker ständigt på framtiden och oroar mig för saker hela tiden. Vill komma igång med träningen ordentligt men finner ingen ork. Vill typ bara sova hela tiden, kanske är det en vinterdepression. Hoppas att det går över snart och att jag finner ro.

Marieberg

90% av bilderna blir dock som de nedan, hahaha!

Tisdag 

Först skulle vi ta oss ut och ta en långpromenad, Miralem hatar när man klär på han ytterkläder men när man kommit utanför dörren blir han genast glad. Måste komma på ett knep så att han ser ytterkläder som något roligt, om det ens är möjligt. Svetten lackar redan innan jag kommit ut genom ytterdörren och jag frågar mig själv, varför inte bara stanna inne? Men det är så skönt när man väl kommit ut så det gör det värt det! Miralem somnade nästan direkt och jag kunde gå en promenad på 1,5h. Underbart! Förutom att jag lyckades trampa i hundskit. Har också haft ett j*kla humör för det inte fanns Cola Zero hemma, någon mer som är beroende utav läsk mer än mig?

När sambon kom hem från jobbet tog vi en sväng till Marieberg köpcentrum för att jag behövde få komma ”ut” lite och Miralem gillar den lilla lekplatsen på nedervåningen. Hittade även bilar däruppe som blev en ny favorit men kostar 26kr för ett åk, dyrt! Vill minnas att de kostade max 15kr när jag var liten.

Det är allt bra tur att man måste jaga lilleman när man inte får shoppa lika mycket som man brukar, vi sparar pengar för en resa till Kroatien/Bosnien och eventuellt en tur till Italien i sommar. Vi ska vara borta över en månad, hur NICE? can’t wait!!

 

Playtime

idag på eftermiddagen var det dags för en liten utflykt med lilleman.

Vi hängde i Stadsparken och jag älskar hur Miralem lyser upp när han ser andra barn. Dock blir han som ett plåster på dem och får utbrott när man försöker avleda honom från barn som absolut inte vill leka. Efteråt fikade vi tillsammans med pappa på fiket, Gröna Grodan.

Supermysig eftermiddag med andra ord! Det är så kul att göra saker för sina barn när man får se glädjen i deras små ansikten, även om man stressat halvt ihjäl sig för att ens komma ut genom dörren. Ni med barn förstår vad jag menar, haha!

 

Winter Wonderland

 

Hello och välkomna till min blogg!

Jag har äntligen tagit mig i kragen och startat upp en blogg, har tänkt starta en i flera år men nu äntligen är det dags, haha.

Jag kommer främst att skriva och lägga upp bilder om det som jag brinner för, vilket är min familj, resor, utflykter, skönhet, mode, hälsa mm.

Dessa bilder är tagna igår och är från en utflykt vi gjorde till Garphyttans nationalpark. Dock blev detta ett kortvarigt besök den här gången då vi inte trodde att det skulle finnas snö 20 min utanför Örebro stad, haha! men Tjii fick vi och hamnade i winter wonderland. Denna upptäckt skall tas tillvara på och om vädret tillåter blir det en tur dit till helgen för att åka pulka med vår son. (sambon vet inte att jag redan bestämt det men men, haha!)

Shelly, hunden på bilden är en av våra hundar. Vår andra hund är för tillfället hos min sambos bror då loppan på bilden löper och hanen blir tokig, vilket man kan förstå.

Kläderna kommer från Lager 157 och jag älskar dem verkligen, passar utmärkt att mysa i samtidigt som man kan ha dem till utflykter osv.
Mina örhängen är från Ur & Penn kostar 25kr vilket är toppen för mig då jag slarvar bort allt vad smycken heter på några veckor. Helt hopplös är jag!
Säger till sambon att han får absolut inte köpa dyra smycken för då kommer jag inte våga bära dem ändå.