Days like this

Idag var vi ute en kort sväng till Ånnaboda, Miralem vägrade att ha på sig vantar så vi tog en väldigt kort tur då jag blir orolig för att han ska bli kall. Shelly älskar snö och gjorde piruetter och busade runt oss när jag släppte henne lös, Miralem började garva som vanligt och jag kan inte annat än förundras över relationen våra hundar har skapat med sonen. De låter honom vara som ett plåster på dem, han klättrar, drar i dem, gosar. Självklart säger vi till när han blir för hårdhänt och vi lämnar han inte ensam med dem men de är faktiskt helt underbara mot honom! Hundarna var faktiskt det första han skrattade åt!

Jag själv är som i en dvala, jag lever liksom inte i ”the moment” utan tänker ständigt på framtiden och oroar mig för saker hela tiden. Vill komma igång med träningen ordentligt men finner ingen ork. Vill typ bara sova hela tiden, kanske är det en vinterdepression. Hoppas att det går över snart och att jag finner ro.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *